torsdag 9 maj 2013

Finner inga ord..............


Igår förlorade Cazy 2 utav sina efterlängtade valpar som så många vet. Jagh ade röntgat henne & bara sett 2 valpar. I den tron plockade jag givetvis valplådan & vi gick å lade oss. Klockan 2 på natten kräks Cazy i min säng. Helt plötsligt så börjar hon krysta också. Jag tror först att hon vill få ut moderkakan som inte kommit ut. Cazy krystade & krystade. Jag gick upp & kände efter och till min förvåning kände jag en valp väldigt långt upp.

Jag tog med mig Cazy & åkte med ilfart till Bagarmossens Djursjukhus. Väl framme får jag veta att dom INTE har tid för oss!!! Ni kan inte föreställa er hur detta kändes. Vi åkte hem igen & ringde Uppsala & dom sade att jag var välkommen men hade INGEN aning om när dom skulle ha tid för oss. Vid det här laget sönderstressad. Jag ringde till Strömsholm & dit kunde jag komma.

Ni som känner mig vet att jag har ett uslt lokalsinne samt svårt & hitta till platser. Jag hade fått en vägbeskrivning jag fått utav Bagarmossen. Jag vet inte hur jag tolkat den men hamnade i ARBOGA!!! Ja detta var ju väldigt tidigt på morgonen så man kunde inte stanna & fråga ngn heller. Jag vände om bilen & stannade på en mack. Tjejen där guidade mig rätt ÄNTLIGEN.

Väl framme på Strömsholm så gör dom en snabb check på Cazy. Veterinären tar blodprover samt känner efter hur valpen ligger Jag påpekar direkt att den där kommer ni ALDRIG att få UT!!! Precis som vanligt ska det envisas med dropp mm utan resultat & jag började bli skapligt irriterad. Vi blev lämnade en stund medans blovproverna anylerades. Vid veterinärens återkomst så påpekar hon att dom ej har ngn på plats som kan utföra ett kejsarsnitt!!!

Jag vet ej hur jag behöll mitt lugn men inombords ville jag bara skrika ut en massa fula ord. Nu ville dom ultraljuda Cazy för att veta om vlpen lever eller inte så dom vet om det brådskar eller ej. Under tiden går jag ut för att ta ett välbehövligt bloss. När jag kommer in gör hon tummen upp å jag undrar vad det var som var så roligt. Helt otroligt valpen levde trots att den suttit inne i över 8 timmar. Nu vänder mitt hopp. Vi talar givetvis om att den eventuellt inte klarar narkosen men mitt hopp  tror jag på. Nu ringer dom in veterinären som ska operera & det tar en timme innan hon kommer.

Kejsarsnittet gick jätte bra & valpen kom ut men den klarade sig tyvärr inte. Nu var jag så nertryckt i skorna samt uppgiven & fruktansvärt trött varit vaken i 29 timmar så allt bara vimsar runt i huvudet. Givetvis tänker jag på att Cazy ska klara sig det är ju det viktigaste. Cazy rullas in till mig efter operationen. Under uppvaket ylar & skriker hon . Mitt hjärta var på bristningsgränsen. Tankarna gick direkt till mig själv Vivica vd har du utsatt hunden för. Resan hemminns jag knappt nästan så jag somnade bakom ratten. Jag hade tankarna på mina andra hundar som var ensamma hemma.

Min underbara mamma hade som tur var förbarmat sig över dem så dom fått komma ut på prommis. Vid hemkomst stog det en blomma från min underbara vän Ida samt en trisslott & det värmde gott i min trasiga själ. Mamma & pappa hade fyllt på med andra nödvändigheter här hemma vilket jag tackar det varmaste för . Nu vet ni alla vad vi genomgått & jag kan säga så här det var ingen LEK. Nu ligger min älskade hund bredvid mig & jag är glad att hon INTE letar efter sina valpar.

Ja att vara uppfödare är inte alltid en dans på rosor det ska gudarna veta.....................